Bettfel en genetisk defekt orsakad av människan.

Ett allvarligt och vanligt förekommande problem som vi uppfödare av dvärgkaniner stött på är bettfel, där framtänderna inte har rätt vinkel eller position. Det är även ett vanligt problem hos dvärghundsuppfödare. Att felet är så vanligt bland just dvärgraser beror på huvudformen. Människan -uppfödaren- har designat om naturens skapelse. Man har förändrat huvudformen och kortat ner käkens längd.

Kaninen tillhör hardjuren i andra familjen. Vildkaninen har ett avlångt nosparti, där underkäken har en längd som exakt är anpassad att möta överkäken. Tändernas vinkling är precis den rätta, sedan tusentals generationer, för att de i mötespunkten skall hamna i rätt position och jämnt nötas ner. Kaninens tänder växer ständigt med en tillväxt på 5-10 mm i veckan! Detta gör dem ständigt skarpslipade och fräscha. En del kallar bettfelet för "växande tänder". Ett vilseledande namn, eftersom kaniner alltid skall ha ständigt växande tänder. Det är hela finessen i gnagarens konstruktion. Det är detta som möjliggör att kaniner och andra gnagare kan äta bark, grenar, rötter, hö och andra hårda och cellulosarika växter. Genom den hårda nötningen blir tänderna ständigt nyslipade och vassa. Tack vare tillväxten blir de aldrig nerslitna utan förblir ständigt i frisk kondition.

Hur ser då ett korrekt normalt bett ut hos kanin?

Vid ett korrekt bett skall undertänderna precis smita in under, bakom framtänderna och möta framtändernas bakre stödtänder. Framtänderna biter av födan och klipper upp den i små korta bitar som förs in till kindtänderna med tungan. Kindtänderna maler sen sönder födan genom att tugga ca 120 gånger per minut. Den tuggar på en sida i taget.

Nerslitningen av tänderna kommer då att ske enligt:
Slityta 1 = Framtändernas nederkant nötes av mot den hårda, cellulosarika födan, samt av undertändernas nötning
mot övertändernas baksida och nederkant.

Slityta 2 = Undertändernas ovankant, framkant nöts mot övertändernas baksida och de små stödtändernas framkant.

Slityta 3 = Stödtändernas nederkant slipas av undertändernas ovankant.
Sammantaget ger denna nötning tänderna deras karaktäristiska mejselform.

Korrekt                      Slityta 1                      Slityta 2                          Slityta 3

Några av de missbildningar som kan förekomma.

Tångbett är när underkäken är lite för kort, eller vinklingen av tänderna är sådan att framtänderna möts rakt mot varandra. Då kan inte längre normal nednötning ske utan felet kan leda till att framtänderna blir alldeles för långa eller kommer att böja sig inåt eller utåt eller i sidled som elefantbetar. Slits inte framtänderna på normalt sätt resulterar det i att även kindtänderna blir förväxta eftersom inte heller de slits på normalt sätt.

Tångbett    Underbett Underbett Underbett och missbildade kindtänder

Vid underbett är underkäken för lång eller så har tänderna fel vinkling så framtänderna inte möts alls. Det leder till att de växer utan nerslipning. Mycket snabbt kommer övertänderna att tränga ner i underkäkens framkant och undertänderna att växa upp mot nosen, framför övertänderna. Kaninen kan efter kort tid inte längre få in föda i munnen, ännu mindre tugga den och kraftig avmagring följer snabbt. Klipps inte tänderna med några dagars mellanrum utsätts kaninen för ett gravt djurplågeri!

Det förekommer även ärftlig avsaknad av de små bakre undertänderna bakom framtänderna i överkäken

Kranium visande korrekt bett:

Kaniner har 28 tänder, varav 16 i överkäken och 12 i underkäken. Tänderna har en högst avsevärd längd. De löper allra största delen inne i käken respektive kraniet.

Tänderna är tack vare detta stadigt förankrade i skallen. Pulpan är dessutom väl skyddad i skelettet. Bryts en tand av är ingen stor katastrof skedd. Det gör inte särskilt ont och den växer snabbt ut igen. Normal tillväxthastighet av framtänderna är mellan ½-1 cm i veckan. Med lite fantasi kan nog de flesta förstå hur katastrofalt resultatet blir om kaninen föds med fel vinkling av framtänderna. Det är just vinklingen av tänderna som vi uppfödare har ändrat genom att vi ändrat skallformen och käklängden hos dvärgraserna. Det krumma nospartiet och den nerkortade käken fodrar en kraftigare vinkling av tänderna för att nerslipningspunkterna skall hamna rätt.

Vad gör man med en kanin som visar sig ha ett felaktigt bett?

Vid en olyckshändelse, när en kanin bryter av en tand måste man vara mycket observant när den växer ut igen. Det gäller att den hamnar rätt. Mötande motsatta tand måste regelbundet klippas tillbaka (eftersom ingen nerslipning sker) tills den avslagna tanden vuxit ut igen. Daglig kontroll av bettet tills den nyutvuxna tanden är i rätt position är nödvändigt. Om kaninen inte återfår tänderna i rätt position måste man fortsätta att klippa tänderna ofta. Eftersom de växer så fort måste det ske varje vecka! Fodra dessutom med mycket mat som kaninen får gnaga på som bark på grenar och kvistar, mycket halm och hö. Då har den chans att naturligt slita ner tänderna.

Hur angriper man problemet genetiskt i sin avel?

Vinklingen av tänderna har stor genetisk genomslagskraft. Även om anlaget är recessivt = vikande. Ni kan bara gå till er själva och jämföra era tänder med era föräldrars. Bettets utformning har oftast stor likhet med föräldrarnas. Djur med bettfel föder ungar med bettfel. Att ta bort alla föräldradjur ur aveln där avkommor föds med mer eller mindre grava bettfel är en säker väg att gå. Så fort ett nytt avelsdjur inhandlas är dock risken stor att man åter får in defekten. Felet är spritt i de flesta dvärgstammar.

Kontroll vid 3 veckors ålder.

Alla kaninungar föds med tångbett. Allteftersom ungen växer förändras tändernas läge långsamt för att vid ca tre veckors ålder ha nått fram till ett korrekt bett. Vid den åldern börjar kaninungarna äta själva och dimängden minskar gradvis. Alla ungar som vid den åldern har ett normalt bett får gå vidare som avelsdjur. Alla ungar som ännu inte fått rätt bett stoppas från aveln. Även om de senare får ett korrekt bett, är min erfarenhet att de är troliga anlagsbärare till fel vinkling av tänderna.

Alla kaninungar som vid 8- 10 veckors ålder visar sig ha ett felaktigt bett avlivas. Det är djurplågeri att låta dem växa vidare, eftersom framtänderna ständigt måste klippas minst en gång i veckan.

Som uppfödare har Du ett moraliskt ansvar för de djur som Du genom Ditt avelsarbete sätter till världen.

Olyckshändelse

Om en kanin bryter av en tand måste man vara mycket observant när den växer ut igen. Det gäller att den hamnar rätt. Mötande-motsatta-tand måste regelbundet klippas tills den avslagna vuxit ut igen, eftersom ingen nerslipning sker. Daglig kontroll av bettet tills den nyutvuxna tanden är i rätt position är nödvändigt.

Försöker vi konsekvent avla efter dessa enkla regler. Kommer dvärgkaninstammen långsamt att "rensas ren" från tandfelsanlaget. Målet är att få en homogen frisk stam som samtidigt har ett för oss atraktivt utseende.